Över hälften av 937 niondeklassare i Borås sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen och i alla parametrar har tjejer sämre resultat än killar. Det visar en sömnstudie som Malin Jacobsson och Anna Hederström har sammanställt i sitt examensarbete vid Högskolan i Borås.
– Det är allvarligt. När ungdomar lever med hög stress och dålig sömn är det lätt att hamna i en spiral av psykisk ohälsa, säger Malin Jacobsson, utbildad distriktssköterska och skolsköterska på Sjömarkensskolan.
Tillsammans med Anna Hederström och handledaren Karin Högberg har Malin Jacobsson genomfört en enkät med 937 niondeklassare från 13 högstadieskolor i Borås. De svaren ligger till grund för examensarbetet ”Ungdomars sömn i samband med IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning”.
– Fördelen var att vi åkte ut till alla skolor, träffade eleverna och stannade kvar tills de hade skrivit klart. Det gjorde att svarsfrekvensen blev högre än om vi bara hade skickat ut enkäten.Det tog lång tid, men det var ett vinnande koncept, säger hon.
Resultatet var alarmerande. Det stod klart att 55 procent av ungdomarna sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen, 21 procent sover sex timmar eller mindre och 1 av 10 elever har sömnproblem. Den största orsaken till sömnbristen är skolstress och 76 procent av tjejerna och 40 procent av killarna berättade att de upplever stress varje dag eller flera dagar i veckan.
– Det var jobbigt att se hur mycket skolstress påverkade, men vi såg också att tjejer mådde sämre än killar i alla parametrar. Det var ett resultat som berörde mig och inom det området finns det mycket att jobba med, både för skolan och hela samhället. I dagens samhälle ska tjejer prestera hela tiden, hänga med i det senaste modet, vara snygga, ha bra betyg, men samtidigt inte vara för högpresterande.
En ytterligare orsak till bristen på sömn är IT-medieanvändning i samband med att man går och lägger sig.
– De sociala medierna gör att man måste ta ställning till allt som dyker upp i flödet, vilket gäller både barn, ungdomar och vuxna. Samtidigt blir det deras tid att umgås med kompisar och det kan vara svårt att vara den som först avslutar, säger Malin Jacobsson.
Hur kommer ni gå vidare med detta?
– Det finns en tanke om att starta ett forskningsprojekt med Karin Högberg, för det behövs evidensbaserade metoder som skolhälsovården kan jobba efter. Vi har även erbjudit alla skolor att göra återkopplingar och sedan ska vi försöka få elevhälsan att gå ut med information till alla föräldrar om vikten av föräldrastöd. Det gäller att man tar ansvar, även om barnen är 15 år.
