En färsk och unik studie visar att kommunikation mellan sjukvårdspersonal och äldre människor som vårdas i hemmet är viktig men ibland svårhanterlig. Ljudinspelningar från ett 100-tal hemtjänstbesök i Västmanland har analyserats och resultaten pekar bland annat på att existentiella frågor kan vara utmanande.
– Brister i kommunikation skapar ett onödigt lidande, därför är det en central aspekt inom vården, säger Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, som ingår i forskningsprojektet.
För första gången någonsin har forskare låtit sjukvårdspersonal spela in ljudupptagningar från hemtjänstbesök hos äldre människor i Sverige, Norge och Nederländerna. Den svenska studien, där 100 av totalt 188 inspelningar ingår, är nyligen sammanställd och publicerad i Journal of Advanced Nursing.
Frågor om livet och döden svåra att bemöta
Studien visar bland annat att äldre har behov av att prata om existentiella frågor, om livet och döden, om att inte vilja leva längre eller om att kroppen inte orkar eller fungerar på samma sätt som tidigare.
– Just dessa frågor kan vara extra svåra att bemöta och en stor del av vårdpersonalen saknar redskap och strategier för att göra det. Exempelvis missar vårdpersonal många gånger den äldre personens funderingar eller skojar omedvetet bort viktiga frågor, och det blir en typ av ickebekräftelse, säger Annelie Sundler.
Vårdandet är mer än själva vårduppgiften
Idag pratas det allt mer om personcentrerad vård. Annelie Sundler menar att det är otydligt vad som menas med det. Hon och hennes forskarkollegor anser att kommunikation har en given plats i begreppet personcentrerad vård.
– I studien var det många som var ängsliga över att de inte skulle få vård, att de bara var en i mängden. Det visar att vi ibland glömmer själva människan. För att äldre ska få en värdig vård behöver personalen ta hänsyn till den sociala aspekten och vara mer följsamma för de äldres behov.
Handlar det om att det inte finns tid till det sociala samspelet?
– Det finns besök där man har tid för socialt umgänge men fortfarande har svårt att få till en interaktion eller dialog. Man pratar förbi varandra och förstår inte hur viktigt det är för de äldre att deras angelägenheter fångas upp. Det här gäller givetvis inte all vårdpersonal men vi ser att dessa problem finns.
Vad hoppas ni att forskningen ska leda till?
– Att vårdpersonal får utbildning i hur de kan bemöta och kommunicera med äldre i deras hem och att vikten av problematiken uppmärksammas mer inom vården, också på ett organisatoriskt plan. Om vi kan möta och bekräfta de äldres hälsa kan vi också ge en bättre vård.