Sverige ligger dåligt till när man mäter hur långt utsatta barn tillåts halka efter. I en jämförelse mellan rika länder hamnar Sverige långt ner på listan. Våra grannländer ligger däremot i topp, visar en ny rapport från UNICEF om hur sociala orättvisor slår mot barn i höginkomstländer.
Report Card 13, Fairness for Children: A league table of inequality in child well-being in rich countries har undersökt hur stora klyftorna tillåts bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i samhället, och de barn som utgör genomsnittet. Rapporten har studerat barns situation inom fyra områden: inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande.
När resultaten från dessa områden slås samman till en övergripande jämförelse hamnar Sverige långt ner på listan – på 23:e plats av 35 länder. Det är strax ovanför den sämsta gruppen av länder, och långt bakom Danmark, Finland och Norge som intar topplaceringarna. Israel och Turkiet är de länder som ligger längst ner i bottenskiktet.
– Det är mycket allvarligt att klyftorna i Sverige ökar, och att många barn halkar efter och hamnar i ett socialt utanförskap där de riskerar att fastna, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.
Rapporten visar att klyftorna mellan barn har ökat i många av de undersökta länderna. Sverige tillhör de länder som har fallit mest, efter att tidigare ha placerat sig bland toppländerna inom flera områden.
När det gäller inkomst har rapporten undersökt de relativa inkomstskillnaderna, det vill säga hur långt man låter de mest utsatta barnen halka efter de barn som lever i familjer med en medianinkomst. Här hamnar Sverige i mittenskiktet (plats 16 av 41 jämförda länder), medan övriga nordiska länder ligger i topp. Det relativa inkomstgapet i Sverige har ökat genom att medianinkomsten har ökat. Många andra länder uppvisar tvärtom minskade inkomstklyftor. I exempelvis Finland har den mest utsatta gruppen fått ökade inkomster i snabbare takt än medianinkomsttagarna.
Rapporten visar även hur många barn som tillåts falla under genomsnittselevens nivå när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap vid 15 års ålder. Sverige ligger under medel bland OECD-länderna (plats 29 av 37), och intar tillsammans med Finland en särställning eftersom kunskapsklyftorna ökar samtidigt som genomsnittsresultaten faller i båda länderna.
Ojämlikheten när det gäller barns hälsa ökar i de flesta länder, enligt rapporten som har undersökt hur barn i åldrarna 11-15 år själva upplever att de mår. I Sverige uppger nästan vart femte barn att de har dagliga psykosomatiska hälsoproblem som huvudvärk och illamående, vilket är den högsta siffran i Skandinavien. Skillnaderna är stora mellan könen – i samtliga länder mår flickor överlag sämre än pojkar.
En ljuspunkt är att ojämlikheten när det gäller ohälsosam kost och fysiska aktiviteter har minskat på många håll. Den mest utsatta gruppen barn i Sverige äter lite mer frukt och grönt än tidigare, vilket är det enda område som har förbättrats jämfört med tidigare undersökningar.
När det gäller barns välbefinnande ligger Sverige lägst bland de skandinaviska länderna (plats 17 av 35).
– De barn som är mest utsatta i samhället drabbas på så många olika sätt av att inte få tillgång till sina rättigheter. Följderna för barnet kan bli avbruten skolgång, missbruk, kriminalitet och arbetslöshet, och det är därför viktigt att politiker och beslutsfattare tar till sig de här oroväckande resultaten, säger Christina Heilborn.
För att bryta det sociala utanförskapet bland barn föreslår UNICEF Sverige följande:
- Tidiga och riktade insatser till de barn som är mest utsatta.
- Ökad samverkan mellan myndigheter som skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att minska den sociala utsattheten.
- Att alla barn ska få en likvärdig, kvalitativ utbildning, oavsett social bakgrund.
- Att barn som berörs själva får vara delaktiga i insatser som rör dem.
