Johan Sterte, landshövding i Västmanlands län, Christer Ängehov, räddningschef räddningstjänsten Mälardalen, Charlotte Petri Gornitzka, GD MSB och Mats Jansson, räddningschef Södra Dalarnas räddningstjänstförbund.
Det har gått snart tio år sedan den stora skogsbranden i Västmanland 2014. MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka besökte under torsdagen Hälleskogsbrännan, det naturreservat som uppkommit i området efter branden, tillsammans med landshövdingen i Västmanlands län Johan Sterte och räddningscheferna Mats Jansson och Christer Ängehov, för att reflektera över hur samhällets beredskap för att hantera storskaliga bränder och särskilt skogsbränder har utvecklats sedan 2014.
Branden startade torsdagen den 31 juli 2014 i samband med markberedning nordost om Seglingsberg i Surahammars kommun, nära gränsen till Sala kommun. Släckningsarbete påbörjades, men trots detta fortsatte branden att sprida sig. På eftermiddagen den 4 augusti skedde en mycket kraftig brandspridning åt nordväst. Under denna eftermiddag brann omkring två tredjedelar av den totalt avbrunna ytan på cirka 13 000 hektar.
En person omkom
Under branden omkom en person och två personer skadades allvarligt. Omkring 1 000 personer och närmare 2 000 tamdjur evakuerades och totalt 71 byggnader skadades eller förstördes. Insatsen kom att involvera ett stort antal organisationer, myndigheter och personer från stora delar av landet men även internationella resurser. Under torsdagen besökte MSB Hälleskogsbrännan för att samtala med räddningstjänst och länsstyrelsen om lärdomar och hur beredskapen har stärkts.
– När man besöker Hälleskogsbrännan så är det svårt att inte bli berörd. Det är en av de största skogsbränderna i Sverige i modern tid med stora konsekvenser för människor, djur och natur. Händelsen har haft stor inverkan på utvecklingen av det svenska krisberedskapssystemet och skogsbrandsberedskapen, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB.
Utveckling av skogsbrandsberedskapen
- Kommunerna ska själva, så långt det är möjligt, klara att hantera sina risker. De förväntas samverka kring händelser de inte kan klara själva. Men när lokala och regionala resurser inte räcker till, finns förstärkningsresurser som kan ställas till förfogande.- MSB stärker den nationella beredskapen successivt och för varje år blir vår förmåga att förebygga och hantera omfattande skogsbränder bättre än föregående säsong, säger Charlotte Petri Gornitzka.
- Nedan listas några av de åtgärder som vidtagits efter 2018 för att stärka samhällets beredskap för att hantera skogsbränder och andra storskaliga händelser:
- En tydligare ledningsorganisation med krav på kommunerna att upprätthålla en övergripande ledning av räddningstjänsten.
- Förebyggande insatser har utvecklats och särskilt brandriskprognoserna för att ta mer hänsyn till risken för brandspridning. Detta möjliggör mer effektiva beredskapshöjande insatser.
- Vi har också byggt upp en helt ny struktur för centralt stöd med förstärkningsresurser, exempelvis helikoptrar och flygplan.
- EU har stärkt beredskap för skogbränder genom att investera i nya resurser. EU:s beredskap är en del av Sveriges beredskap och vice versa. Sveriges förutsättningar att ta emot och lämna stöd till andra har utvecklats.
- Senaste åren har präglats av en expansiv utveckling. Förmågan stärks även successivt från år till år genom bland annat övning och att nya erfarenheter tillkommer. Vi har idag bättre förutsättningar att hantera svårare skogsbränder genom att vi utvecklat förmågan att förebygga, upptäcka, hantera och bekämpa bränder i skog och mark.
- Allt för att försöka förhindra att bränder så som i Västmanland inte ska hända igen.
