I en formell underrättelse kritiserar EU-kommissionen återigen Sverige för att inte följa unionens bestämmelser gällande offentlig upphandling. Kommissionens kritik grundar sig bland annat på att Borås kommun har köpt avfallstjänster direkt från Borås Energi och Miljö AB utan vare sig upphandling eller insyn.
– EU-kommissionen kritiserar att kommunala företag i åratal har fått offentliga renhållningskontrakt i strid med unionens bestämmelser. Bland dessa har Borås kommun lämnat ett renhållningskontrakt direkt till Borås Energi och Miljö AB, i strid med unionens direktiv för hur sådana kontrakt får tilldelas.
Innan ett sådant kontrakt lämnas till ett fristående företag, även om detta är kommunalt, måste det som regel ske en offentlig anbudsinfordran där även andra företag som är verksamma på den aktuella marknaden får möjlighet att vara med och lämna anbud. Genom att på detta sätt utnyttja konkurrensen skapas förutsättningar för de villaägare och hushåll som ska betala för renhållningen att få den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen.
– Kommunen har dock angivit att de inte behöver följa unionsrättens krav på att utnyttja konkurrensen eftersom de har tilldelat kontraktet till ett eget bolag. Men EU-kommissionen håller inte med om detta. I den formella underrättelsen underkänner kommissionen kommunens påstående eftersom uppemot 65 procent av Borås Miljö och Energis verksamhet bedrivs på den allmänna marknaden. Därmed är inte de unionsrättsliga förutsättningarna för ett s.k. internt undantag uppfyllda.
Pär Cronhult är chefjurist vid tankesmedjan Den Nya Välfärden och företräder som ombud de svenska företagarorganisationer och företag som driver ärendet hos EU-kommissionen. Han är starkt kritisk mot kommunens agerande.
– Kommunen har tydligen ansett sig kunna strunta i att upphandla renhållningen i ett konkurrensutsatt förfarande. Detta har nu visat sig vara en felaktig bedömning. Bortsett från att Borås har en av de dyrare renhållningsavgifterna i landet kan nu EU-kommissionen komma att dra Sverige inför EU-domstolen med anklagelse om fördragsbrott till följd av kommunens överträdelser, säger Pär Cronhult.
En formell underrättelse är det första steget i ett överträdelseförfarande mot en medlemsstat. Senast den 28 april ska regeringen yttra sig till EU-kommissionen. Om kommissionen inte finner att regeringens svar är tillräckligt kan den besluta om ett s.k. motiverat yttrande med krav på omedelbar rättelse. I nästa steg kan målet hamna hos EU-domstolen, som tar ställning till om Sverige gjort sig skyldigt fördragsbrott och i så fall kan döma Sverige till böter och dryga viten. I ett liknande renhållningsmål mot Tyskland krävde exempelvis kommissionen ett löpande vite på över en miljon kronor om dagen, fram till dess att rättelse skedde.
I den s.k. Nils Holgersson rapporten för 2014 placerade sig Borås kommun som den 229:e dyraste av Sveriges totalt 290 undersökta kommuner.
