Foto: Johan Eklund
Kommuner kan ansöka om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor i områden med befintlig bebyggelse. Totalt 15 kommuner tilldelades bidrag under 2022.
MSB arbetar med att förebygga och mildra effekterna av naturhändelser – främst ras, skred, skogsbrand, storm och översvämning – samt att anpassa samhället till ett förändrat klimat och att skydda samhällsviktig verksamhet. En del i detta arbete är att fördela statsbidrag till kommuner.
– Klimatförändringarna gör att det förebyggande arbetet blir allt viktigare. Alla med ett ansvar behöver identifiera risker och vidta åtgärder för att förhindra olyckor och andra negativa klimateffekter, så långt det är möjligt. Det är avgörande för hur stora konsekvenserna blir av naturolyckor nu och i framtiden, säger Ida Axelsson Wall, samordnare och handläggare på MSB.
Kommuner som fått bidrag under 2022
Under 2022 fördelade MSB drygt 230 miljoner kronor till kommunerna för förebyggande åtgärder. Storleken på projekten varierar, och en kommun kan få upp till 60 procent av sina kostnader för en åtgärd.
– Detta år var det många som fick bidrag för att förebygga översvämningar, exempel på det är Kristianstad och Vellinge som båda har stora, omfattande projekt på gång. Vi har även fattat beslut om mindre åtgärder såsom skydd av fastigheter från bergras i Munkedals kommun liksom utredningar för att förebygga erosionsskador i Ragunda kommun, berättar Ida Axelsson Wall.
Totalt har 15 kommuner fått bidrag under 2022, se tabellen nedan.
| Fördelning 2022 – statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor | ||
| Kommun – åtgärdens namn | Typ av naturolycka | Utbetalt bidrag 2022 (kr) |
| Arvika – Översvämningsskydd Arvika stad | Översvämning | 7 240 042 |
| Eskilstuna – Ersättning av dammanläggning vid Hyndevadsdammen | Översvämning | 24 300 000 |
| Gnosjö – Höjning av Brogatan i Hillerstorp | Översvämning | 450 000 |
| Göteborg – Packhuskajen Älvkantskydd – etapp 1 | Översvämning | 11 700 000 |
| Göteborg – Stabilitetsåtgärder Utby – del 2 | Skred | 1 165 000 |
| Härryda – Översvämningsskydd längs Mölndalsån genom Mölnycke | Översvämning | 4 328 315 |
| Hässleholm – Skredsäkring Pilhyllan | Skred | 760 000 |
| Kristianstad – Pyntens pumpstation | Översvämning | 80 125 000 |
| Mark – Skredsäkring Hedbo Skene | Skred | 8 666 000 |
| Munkedal – Förebyggande åtgärder mot bergras i Gårvik | Bergras | 363 000 |
| Mölndal – Översvämningsskydd Mölndalsån | Översvämning | 37 620 000 |
| Olofström – Förebyggande åtgärder mot erosion längs Dannfeldtsvägen | Erosion | 2 407 000 |
| Ragunda – Utredning erosion Tjärnsviksdalen | Erosion | 531 000 |
| Stenungsund – Erosionsskydd kajen | Erosion | 7 302 000 |
| Vellinge – Översvämningsskydd Falsterbonäs | Översvämning | 36 025 000 |
| Värnamo – Skyddsvallar Lagan | Översvämning | 8 228 000 |
| Länsstyrelserna – kostnader enligt översvämningsförordningen | 4 295 377 | |
| Summa | 235 505 734 |
Vad är bidraget till för?
Bidrag kan ges för åtgärder som minskar sannolikheten för eller konsekvenserna av naturolyckor i områden med befintlig bebyggelse. Bidraget omfattar naturolyckor i form av översvämning, ras, skred eller erosion. Exempel på åtgärder är vallar, pumpar och fördröjningsmagasin liksom tryckbankar, spontning och avschaktning av slänter.
Under 2022 trädde en förordning i kraft gällande statsbidraget (SFS 2022:1395). Genom denna förordning tydliggörs exempelvis syftet med statsbidraget; att det är till för att värna människors liv och hälsa och hindra skador på egendom och miljö, upprätthålla samhällsviktig verksamhet eller för att anpassa samhället ett förändrat klimat.
Ansökningsperioder för 2023
Under 2023 utökas antalet ansökningstillfällen till två. Den första perioden är öppen mellan 9 januari och 1 mars och den andra är öppen mellan 1 juni och 1 september.
MSB om anslagets storlek
Anslaget till statsbidraget har varierat under åren och höjdes 2022 till drygt 500 miljoner kronor. När anslaget höjdes under 2022 har MSB också fått mer resurser till att arbeta med statsbidraget.
De flesta åtgärder är komplexa och kräver en lång förberedelse hos kommunerna. Att ta fram åtgärder är en process som tar tid; kommunerna behöver identifiera risken, prioritera områden och utreda förutsättningarna på den valda platsen. Utifrån det underlaget kan kommunen sedan utforma en fysisk åtgärd att söka om statsbidrag för.
Under 2022 inkom ansökningar med ett sammanlagt sökt belopp på nästan 950 miljoner kronor, så behovet i landet är stort.
