Var 48 sekund beräknas en människa dö av hunger i Etiopien, Kenya eller Somalia. Det visar en rapport som Rädda Barnen släpper i dag tillsammans med Oxfam. Torkan är den värsta på 40 år, och situationen förvärras när priset på vete ökar till följd av konflikten i Ukraina. Redan I dag har antalet människor som lever i extrem hunger i de tre länderna mer än dubblerats sedan förra året – från 10 miljoner som går hungriga till 23 miljoner människor i dag.
Det har gått drygt ett decennium sedan svälten i Somalia, då 260 000 människor dog under 2011. Hälften av dödsoffren var barn under fem år. Då reagerade omvärlden alldeles försent. Nu ser vi återigen hur världen misslyckas med att skicka tillräcklig hjälp till de miljontals människor som riskerar att dö. Världens ögon är riktade mot Ukraina, och konflikten förvärrar hungerkrisen ytterligare när veteexporten stoppas.
– Barn dör av undernäring och det går att stoppa. Vi står inför en stundande svältkatastrof och ser frustrerat på när världen inte förmår agera på mer än en kris i taget, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen.
I dag släpper Rädda Barnen och Oxfam i partnerskap med Jameel Observatory rapporten ”Dangerous Delay 2: The Cost Of Inaction” där vi undersöker förändringar i det humanitära biståndssystemet sedan 2011.
FN har varnat för att mer än 350 000 barn kommer dö bara i Somalia om vi inte agerar. Just nu lever nästan en halv miljon människor i svältliknande tillstånd i delar av Somalia och Etiopien. I Kenya har 3,5 miljoner människor drabbats av extrem hunger och miljontals barn lider av akut undernäring i regionen.
– Det finns inga kor kvar. Alla har dött. Några få kameler och getter har överlevt torkan, men vi är rädda att förlora dem med när torkan fortsätter. Vi fruktar att människor kommer dö av svält eftersom det inte finns någon mat, säger Ahmed Mohamud, en bonde i Wajir i Kenya.
Kriget i Ukraina påverkar andra kriser både genom att matpriserna ökar och genom att bistånd flyttas bort från andra delar av världen till Europa. Afrikas horn behöver akut både mer humanitärt och långsiktigt bistånd, ökad klimatfinansiering och skuldavskrivning.
– Samtidigt som hungerkrisen blir allt värre drar Sverige ner på biståndet till Afrika. Det är oacceptabelt i en tid när människor dör varje minut och FN varnar för en stor svältkatastrof i stora delar av Afrika, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.
Bara två procent (93,1 miljoner USD) av FNs behovsanalys för behövda insatser i regionen som presenterades på 4,4 miljarder USD för Etiopien, Kenya och Somalia har ännu formellt finansierats. Samtidigt kan vi se hur 16 miljarder USD har utlovats till den humanitära situationen i Ukraina, och under pandemin har rika länder skjutit till 16 biljoner USD till sina egna ekonomier.
– Vi har sett att det går att hitta finansiering om viljan finns. Under pandemin har rika länder totalt skjutit till 16 biljoner dollar till sina egna ekonomier, vilket är ett tydligt tecken på att finansieringsmekanismer finns att tillgå, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen
Rädda Barnen finns sedan flera decennier på plats i Kenya, Etiopien, Somalia och i omkringliggande länder och hjälper nu till med att säkra överlevnaden för familjer som drabbats av torkan och hungern. Med lång erfarenhet av både långsiktigt arbete för barns rättigheter att överleva, lära och få ett liv fritt från våld och humanitärt arbete i regionen fokuserar organisationen nu på att akut rädda barns liv. Behoven överstiger resurserna, men prioritet är att säkerställa tillgång till vatten, mat och kontant stöd till barnfamiljer i de värst drabbade områdena. Som vanligt är det barnen som drabbas värst.
Läs rapporten här.
