-Amnesty International har undersökt 18 attacker utförda via luften och på marken mot skolor och sjukhus.
-Ryssland och Syrien har avsiktligt träffat sjukhus som fanns på FN:s “skyddade lista” över platser som inte får attackeras.
-Starka bevis finns för Rysslands direkta inblandning i olagliga flygattacker.
I nordvästra Syrien råder en verklighet av krigsbrott och brott mot mänskligheten. FN:s säkerhetsråd måste nu säkerställa att den humanitära hjälpen till civila i Syrien även fortsättningsvis når fram.
Det är Amnesty Internationals uppmaning efter att organisationen i dag publicerat en ny rapport om situationen i Syrien. Inom några veckor kommer en resolution som tillåter humanitär hjälp att nå fram till Idlib över Syriens gränser och konfliktlinjer att gå ut.
I rapporten ’Nowhere is safe for us’: Unlawful attacks and mass displacement in north-west Syria” har Amnesty gått igenom 18 fall, majoriteten under januari och februari 2020, där syriska och/eller ryska regeringsstyrkor har riktat in sig mot vårdinrättningar och skolor i Idlib, i västra Aleppo och nordvästra Hama.
Innan vapenvilan den 5 mars tvingades närmare 1 miljon människor i Idlib att fly. Många av dem hade blivit fördrivna flera gånger, och de lever nu under extremt svåra förhållanden.
—Även jämfört med Syriens katastrofala nioåriga kris, så saknar fördrivningen och det humanitära nödläge som uppstått efter den senaste attacken mot ldlib motstycke. Den senaste offensiven var fortsättningen på ett fruktansvärt mönster av omfattande och systematiska attacker som syftar till att terrorisera civilbefolkningen. Under tiden har Ryssland fortsatt att bidra med militärt stöd, inklusive genom att direkt utföra olagliga flygattacker – trots bevis för att detta möjliggör den syriska militärens krigsbrott och brott mot mänskligheten, säger Heba Morayef, chef för Amnesty Internationals avdelning för Mellanöstern och Nordafrika.
Omfattande bevis stämmer överens med vittnesmål
Amnesty har intervjuat 74 personer, bland dem internflyktingar, lärare, läkare och biståndsarbetare. Vittnesmålen har styrkts av videofilmer, foton och av analyser av satellitbilder samt av rapporter från flygplansskådare samt från uppfångad radiokommunikation från det ryska och syriska flygvapnet.
De här ljudupptagningarna av radiosändningar från cockpiten i stridsflygplan utgör starka bevis för att den ryska militären varit inblandad i minst en olaglig attack som resulterade i att ett sjukhus inte längre kunde användas.
Attacker mot sjukhus
Enligt Idlib Health Directorate har syriska eller ryska attacker skadat eller förstört 10 sjukvårdsinrättningar i Idlib och Aleppo mellan december 2019 och februari 2020. Nio anställda dödades. Dussintals andra sjukvårdsinrättningar har behövt stängas helt.
Amnesty har dokumenterat attacker som resulterat i att fem sjukhus behövt stängas i områden som kontrolleras av väpnade oppositionsgrupper.
Attacker mot skolor
Enligt Hurras Network (Syrian Child Protection Network, en syrisk NGO, det vill säga en icke statlig organisation) blev 28 skolor träffade både via luft- och markattacker i januari och februari 2020. Under en och samma dag, den 25 februari, attackerades tio skolor och nio civila dödades.
Amnesty undersökte attacker mot sex skolor under den här perioden, däribland syriska styrkors användande av oljefatsbomber som släpptes från luften och klusterammunition som sköts från marken mot två skolor den 28 januari och den 25 februari.
Avsiktliga attacker mot civila
Händelserna som dokumenteras i rapporten exemplifierar hur syriska och ryska styrkor fortsätter att avsiktligt rikta in sig på civila mål. Det är allvarliga brott mot internationell humanitär rätt, det som brukar kallas krigets lagar.
Enligt den humanitära rätten måste krigförande parter skilja mellan militära mål och stridande parter och civila mål och civila personer – och attacker får inte riktas mot civila mål eller civila personer. Det som skett är krigsbrott och de som utfärdat order om dessa eller utfört dessa är ansvariga. Sjukhus och andra hälsoinrättningar, hälso-och sjukvårdspersonal och barn ska också särskilt skyddas under väpnade konflikter.
Dessutom fanns flera av vårdinrättningarna som attackerades med på en särskild lista som FN nyligen delat med ryska, turkiska och de USA-ledda koalitionsstyrkorna i Syrien och som räknade upp platser som inte fick attackeras.
BAKGRUND
Den senaste attacken mot Idlib tvingade nära en miljon människor att mellan december 2019 och mars 2020 fly till områden nära den turkiska gränsen. 80 procent av dem var kvinnor och barn. Dessa människor lever under fruktansvärda förhållanden och de behöver omedelbar och omfattande humanitär hjälp.
I juli 2014 antog FN:s säkerhetsråd en resolution som tillät nödhjälp att föras in över gränsen i nordvästra Syrien och över konfliktlinjer i andra delar av landet som hölls av väpnade oppositionella grupper – utan att behöva söka tillåtelse från den syriska regeringen. Resolutionen har förlängts vid flera tillfällen sedan dess om än med extrema svårigheter de senaste åren och med en minskning i sin omfattning i januari 2020. Den kommer att gå ut den 10 juli.
Syrien och dess allierade vill få ett slut på den här sortens arrangemang och istället kanalisera hjälp via Damaskus, vilket skulle göra det väldigt svårt för FN och dess humanitära partners att leverera tillräckligt mycket nödhjälp och att göra det i tid. Regeringen har regelbundet försökt hindra hjälpinsatser genom byråkratiska krav. Den har också “svartlistat” och åtalat hjälparbetare som kopplas ihop med områden som kontrolleras av oppositionen. Väpnade grupper som Hay’at Tahrir al-Sham har också hindrat hjälporganisationer från att göra sitt jobb.
—FN:s tjänstemän har redan benämnt Idlib som en humanitär “skräckhistoria” – det här kommer bara förvärras än mer om inte säkerhetsrådet förmår se bortom politiskt spel och istället ser till att upprätthålla den värdefulla livlinan av nödhjälp som når över gränserna, säger Heba Morayef.
