Långsam utandning som ett av två moment vid lungfunktionstester skulle öka antalet KOL-diagnoser med över 50 procent. Det visar Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS i en ny studie vid Göteborgs universitet. Mörkertalen i den obotliga lungsjukdomen skulle därmed minska markant.
– Tidig upptäckt är avgörande för att den som har fått KOL ska kunna fortsätta arbeta och leva så friskt som möjligt. Kjell Toréns studie pekar på att fler drabbade kan upptäckas i ett tidigt stadium. Det innebär många räddade liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Professor Kjell Toréns forskning, som publicerats i International Journal of COPD den 3 maj, visar att förekomsten av KOL blir signifikant högre när spirometrin (lungfunktionstestet) genomförs med två olika utandningsmetoder istället för en. Hos 1050 testade individer ökar förekomsten av KOL från 10 procent (105 personer) till hela 16 procent (164 personer).
De två utandningsmetoderna är forcerad vitalkapacitet, FVC, där patienterna andas ut så snabbt och länge de kan samt långsam vitalkapacitet, SVC, där patienterna andas ut så länge de kan men långsamt. Diagnosen ställs med hjälp av kvoten mellan FEV1 (Forced Expiratory Volume, som är den uppmätta volymen under den första sekunden) och det högsta värdet av FVC och SVC.
– Med den här metoden kan vi upptäcka KOL i ett tidigare skede och har möjlighet att snabbt sätta in rätt åtgärd, till exempel rökstopp eller förbättrad luft på arbetsplatsen. De som drabbas har då goda chanser att må bra trots sjukdomen, säger Kjell Torén, professor i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.
Fakta om KOL
– Minst en halv miljon personer i Sverige lever med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).
– KOL är en dödlig sjukdom som långsamt bryter ner luftvägar och lungor. Det försvårar luftflödet till och från lungorna och upplevs till en början av de drabbade som andfåddhet och dålig ork.
– Antalet försämringsperioder hos KOL-sjuka har halverats på tio år. Förbättringen bygger på forskning som bidragit till bättre hjälp till rökstopp och fysisk träning samt nya läkemedel.
– Kvinnor drabbas hårdare av sjukdomen än män. Varför det är så vet man inte i dag. En förklaring kan vara att effekten av rökning är större hos kvinnor vilket i sig kan bero på att kvinnor generellt sett har mindre kroppsstorlek, mindre hjärta, smalare kranskärl, mindre lungvävnadsyta och trängre luftrör än männen.
– Hjärt-Lungfonden stödjer forskningen inom området och vill inom 10 år bättre förstå KOL samt utveckla ny individanpassad behandling som bromsar sjukdomen och minskar lidande och för tidig död.
