En forskargrupp på Danderyds sjukhus ville se hur många obehandlade förmaksflimmer som upptäcks genom screening. Resultaten är tydliga och har påverkat de Europeiska riktlinjerna, men ännu inte Socialstyrelsens riktlinjer. I går fredagen den 25 november, disputerar doktoranden Emma Svennberg, blivande kardiolog, med sin forskning ”Screening for atrial fibrillation in highrisk individuals – a stroke preventive effort”.

Hitta obehandlat förmaksflimmer för att förebygga stroke

Förmaksflimmer kan vara svårt att upptäcka av den som är drabbad, då många inte har några symtom och hjärtrytmrubbningen kan komma och gå. Därför antar man att mörkertalet är stort och många går obehandlade. Risken att få en stroke är upp till fem gånger så stor för en person med obehandlat förmaksflimmer.
Emma Svennberg ingår i ett forskarteam lett av professor Mårten Rosenqvist, som bl a studerar hur mycket flimmer som upptäcks om en äldre befolkningsgrupp systematiskt screenas för förmaksflimmer. De man upptäcker får en blodförtunnande behandling som avsevärt minskar risken för stroke orsakad av förmaksflimmer.

Upptäckte en stor andel obehandlat förmaksflimmer

En stor del av avhandlingen var att testa screening på 75- och 76-åriga män och kvinnor boende i Stockholms län och i Hallands län. Totalt har över 7 000 personer testats och teamet fann att tre procent av dem hade förmaksflimmer utan att veta om det, och två procent där diagnosen var känd men personen var obehandlad eller felbehandlad.
– I normala fall skulle en forskare välja att dela upp dessa fall i en kontrollgrupp och en grupp som får behandling för sitt förmaksflimmer, berättar doktoranden Emma Svennberg. Men diagnosen är alldeles för allvarlig, så vi behandlade alla personer som vi upptäckte hade förmaksflimmer. Det försvårar vår tes – att screening kan förebygga stroke – men det är ett självklart val att behandla en så allvarlig sjukdom.

Obehandlat förmaksflimmer hos 35% av inneliggande strokepatienter

I en annan del av Emma Svennbergs doktorsavhandling gjordes en studie på inneliggande strokepatienter på Danderyds sjukhus.
– Underlaget var litet, endast 40 patienter, men resultatet var överväldigande. Hela 35 procent av strokepatienterna hade förmaksflimmer som en underliggande sjukdom, som inte var känd för patienten och/eller behandlad.
– Om vi hade screenat dessa patienter innan de fick sin stroke, som tyvärr även brukar vara mycket allvarlig när den orsakas av förmaksflimmer, hade vi kunnat förhindra en stor del mänskligt lidande och dessutom sparat mycket pengar inom sjukvården.

Europeiska riktlinjer har ändrats på grund av dessa svenska studier

Studierna har lett till att de europeiska riktlinjerna har ändrats till att överväga systematisk screening för äldre.
– Det är visserligen inte en stark rekommendation, men den finns med i riktlinjerna nu till skillnad från tidigare, och bara det är en seger, menar Emma Svennberg. Socialstyrelsen i Sverige vill vänta med att rekommendera förmaksflimmerscreening tills vi har uppföljning under en längre period.

Forskat fram en ”biomarkör” som gör screening ännu mer kostnadseffektiv

En annan del av avhandlingen var att försöka hitta biomarkörer i blodet som visar på en ökad risk för förmaksflimmer. Man undersökte fem olika faktorer och fann att en ökning av NT-pro BNP i blodet hade koppling till en ökad risk för förmaksflimmer. Från tidigare studier vet man att det även medför en ökad risk för stroke. Resultaten var signifikanta.
– Det innebär att en screening kan genomföras ännu mer kostnadseffektivt, menar Emma Svennberg, eftersom man redan genom blodprov kan hitta högriskpersoner.

Nu startar en ny studie ”Strokestop 2” av samma forskarteam, där man kommer att använda sig av den här markören. Genom att det då blir ett enklare förfarande kan en större population screenas.
Uppföljning av studien ”Screening for atrial fibrillation in highrisk individuals – a stroke preventive effort” kommer att ske efter fem år.

Studien

Studien ”Screening for atrial fibrillation in high risk individuals – a stroke preventive effort” är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.
Disputationen sker på Danderyds sjukhus 25 november 2016. Opponent är Paulus Kirchhof, professor i kardiovaskulär medicin, University of Birmingham. Han är även ansvarig för de europeiska riktlinjerna inom området.
Handledare till Emma Svennberg är professor Mårten Rosenqvist, KI, överläkare Viveka Frykman Kull, KI, samt docent Johan Engdahl, KI. Alla tre är verksamma på Danderyds sjukhus.

I screeningen används bl a ett ”Tum-EKG” som är en enkel och bärbar metod vilken är välstuderad för att upptäcka förmaksflimmer.
För de inneliggande patienterna på DS strokeenhet användes dessutom en Holterbandspelare som mäter hjärtslagen under 24 timmar. För dessa patienter användes även en tredje metod för ”screeningen”, en ILR-dosa som inopererades intill hjärtat. ILR står för Implanted loop-recorder.

Kort fakta

Obehandlat förmaksflimmer medför en femfaldig risk för stroke
Ca var femte stroke orsakas av förmaksflimmer (enkelt förklarat är det en blodpropp som lossnar från hjärtat och tar sig upp till hjärnan).
Stroke orsakad av förmaksflimmer är ofta en allvarlig stroke. Ca 1/3 dör av sin stroke, 1/3 blir livslångt handikappade och 1/3 klarar sig utan framtida men.

På grund av de diffusa eller obefintliga symtomen går väldigt många människor med obehandlat förmaksflimmer. Det har dock blivit bättre sedan detta uppmärksammades några år tillbaka.
I Sverige behandlas 70% av alla drabbade, med blodförtunnande läkemedel.
Det är fler kvinnor än män, som går obehandlade. Kvinnor har dessutom en högre strokerisk än män.
Män drabbas av förmaksflimmer i yngre åldrar jämfört med kvinnor.
När man behandlar förmaksflimmer med blodförtunnande läkemedel, som t ex NOAK, minskar risken för stroke med minst 64% enligt studier.