Den 5 augusti presenterades Brå:s hatbrottsrapport ”Hatbrott 2014”. Antalet identifierade hatbrottsanmälningar på grund av sexuell läggning har enligt Brå (Brottsförebyggande Rådet) under 2014 legat på samma nivå som under 2013. Polisanmälda transfobiska brott har ökat. Brå konstaterar även att den självuppskattade utsattheten för hatbrott med homofobiska motiv har ökat. RFSL kräver en handlingsplan för att förebygga och bekämpa hatbrott samt insatser för att öka hbtq-personers förtroende till polis- och rättsväsendet.
RFSL lanserade i december 2013 rapporten Misstro – om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver förändras. Över 5 000 hbtq-personer har svarat på frågor via en webbenkät och undersökningen visade att det finns en utbredd misstro och osäkerhet bland hbtq-personer om huruvida samhällsinstanser som polisen eller socialtjänsten har ett professionellt och kompetent bemötande. BRÅ påpekar i sin rapport att statistiken som redovisas bara ger indikationer på hur hatbrott uppmärksammas i polisanmälningarna och strukturen på de anmälda händelserna. Statistiken säger dock mycket lite om förekomsten av hatbrott eftersom de flesta brottsliga händelser inte polisanmäls.
– Tidigare års erfarenheter av publicerad hatbrottsstatistik är att den ofta feltolkas på så sätt att man tror statistiken säger något om förekomsten av hatbrott. Så är inte fallet. Antalet polisanmälningar räcker inte till för att bedöma om hatbrotten blir fler eller färre, eftersom många hbtq-personer helt enkelt inte anmäler det de utsatts för på grund av bristande förtroende för samhällsinstanser som polisen. Påpekandet från Brå är därför viktigt i relation till hur man ska läsa rapporten och de resultat som redovisas. Slutsatsen är att vi egentligen vet väldigt lite om förekomsten av hatbrott, och troligtvis finns där ett stort mörkertal, säger Christian Antoni Möllerop, vice förbundsordförande i RFSL.
Av de identifierade hatbrottsanmälningarna på grund av sexuell läggning 2013 personuppklarades 4 procent, medan 44 procent lades ned efter utredning. 41 procent blev direktavskrivna, utan att någon utredning inleddes. För transfobiska brott redovisas ingen statistik i Brå:s rapport över hur många av anmälningarna som personuppklarades, lades ner eller blev direktavskrivna. Brå konstaterar att fokus på homofobiska hatbrott både i polisens utbildning och i arbetet med att skapa förtroende för att öka anmälningsbenägenheten borde sammantaget ha lett till att fler anmälningar med möjliga homofobiska motiv. I stället är utvecklingen tvärtom.
– Att så få ärenden uppklaras bidrar inte till att minska det bristande förtroende som hbtq-personer har till polisen och rättsväsendet. Det behövs därför en bredare diskussion om vilka åtgärder som behövs för att öka antalet polisanmälningar, öka polisens förmåga att uppklara hatbrott, stärka hbtq-personers förtroende för polis och rättsväsende, samt vilka andra åtgärder som behövs för att systematiskt motverka att homofobiska och transfobiska brott sker, säger Christian Antoni Möllerop.
RFSL har vid ett flertal tillfällen lyft vikten av att Sverige får på plats en handlingsplan som tydligt beskriver hur regeringen avser att hatbrott ska bekämpas och förebyggas. Alliansregeringen beslutade under förra mandatperioden om en strategi på hbtq-området som berör hatbrott i viss mån, men RFSL anser att åtgärderna långt ifrån är tillräckliga. Strategin brister i fråga om viktiga ändringar som behövs i till exempel, långsiktig finansiering av RFSL:s brottsofferjour, kompetensutveckling av rättsväsendets aktörer, skyddade boenden som är öppna för transpersoner och män, insatser för att förebygga att hatbrott sker med mera.
– Det är glädjande att Rikspolisstyrelsen har identifierat och tagit tag i en del utmaningar som finns inom polis och rättsväsende och föreslagit åtgärder för en mer enad tillämpning av begreppet hatbrott i hela rättskedjan, vilket de anser skulle innebära ökade förutsättningar att identifiera, kartlägga och lagföra hatbrott. Arbetet på hatbrottsområdet behöver dock ett helhetsgrepp som spänner över flera sektorer där vi även lägger vikt vid insatser som syftar på att förebygga att brott sker från första början. Vi anser därför att en särskild handlingsplan som syftar på att bekämpa och förebygga hatbrott måste utvecklas, avslutar Christian Antoni Möllerop.
Fakta:
Bara en del av alla hatbrott anmäls till Polisen och kan identifieras som hatbrott av Brå. Av polisanmälningarna från 2014 uppskattar Brå att knappt 6 270 polisanmälningar innehåller ett hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes: 69 procent (drygt 4 310 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv. 10 procent (nästan 640 anmälningar) ha sexuell läggning som motiv. 8 procent (drygt 490 anmälningar) ha islamofobiska motiv. 8 procent (knappt 490 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv. 4 procent (knappt 270 anmälningar) ha antisemitiska motiv.1 procent (drygt 70 anmälningar) ha transfobiska motiv. Det totala antalet anmälningar under 2014 är den högsta nivån hittills.
