”Ser du, hon drar henne i håret. Så får man ju inte göra”, säger läraren och pekar på en bild i en bok hon håller i handen. Eleven i rullstolen bredvid instämmer: ”Stopp! Jag bestämmer själv”, utbrister hon och tittar på bilden. Vi är i gymnasiesärskolans lokaler i Alströmergymnasiet i Alingsås, där de runt 35 eleverna och deras lärare tillsammans arbetar med bilder för att lära sig att sätta gränser och prata om våld.
Flera av lärarna har under ett års tid varit med och tagit fram material som kan användas i undervisningen på skolor runt om i landet när det gäller att lära elever med funktionsnedsättningar, särskilt de på gymnasiesärskolor, våldsbegreppet. För det kan vara svårt att förklara och prata om våld och övergrepp när man inte har orden, berättar lärarna. Då kan den bildkarta de tagit fram och som bland annat beskriver olika typer av våld, hjälpa.
— Det handlar om att få eleverna att förstå att man har en egen vilja. Det är inte lätt för våra elever med det sociala spelet, säger Marie Björklund som är lärare på skolan.
— Det kan till exempel handla om att förklara att det inte är okej om någon tar mig på rumpan. Eller att någon kanske tar i mig för hårt eller så kanske jag aldrig blir tillfrågad om vad jag vill ha att äta, berättar läraren Annika Edvardsson samtidigt som hon visar bilder som förklara var och en av dessa saker.
Mer våldsutsatta än andra
En del bilder visar sexuella situationer, på en annan bild syns en kram och ytterligare en visar hur någon får en klapp på axeln.
— Vi vill göra eleverna medvetna om att man har personliga gränser och att de inte ska gå med på något de inte vill göra. Genom bilderna får man även möjlighet att berätta om saker som hänt, förklarar Marie Björklund.
Hon har tillsammans med kollegorna tagit fram det förebyggande bildmaterial som syns i boken på skrivbordet framför oss. Det hela är en del av det treåriga projektet ”Bildsamt – bilder som stöd i samtal om våld”. Ett projekt som drivits med medel från Arvsfonden. Förutom Alingsås kommun har flera organisationer deltagit, bland annat Barnahus Stockholm och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Bakgrunden till Bildsamt är att undersökningar visar att personer med funktionsnedsättningar löper ökad risk för att utsättas för våld och materialet som har tagits fram är tänkt att underlätta för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar att kommunicera kring detta.
Rollspel lär eleverna säga nej
På en stol framför eleverna i klassrummet sitter en kvinna. En annan tjej kommer fram och drar henne hårt i armen. Det gör ont och hon skriker: ”Aj!”. Eleverna tittar vaksamt. Deras lärare har just spelat upp en situation som klassen nu med hjälp av bilderna ska diskutera. Vad hände egentligen? Och hur kändes det? Lärarna och eleverna pekar på bilder i boken. Någon delar med sig av en självupplevd situation.
— Flera av eleverna har själva varit med och tagit fram förslag till bilderna som används och vi har haft stor hjälp av eleverna. De tyckte det var spännande och har reagerat väldigt positivt på detta. De som går i min grupp har varit med på noterna och verkligen förstått budskapet, berättar Annika Edvardsson.
”En mänsklig rättighet”
På gymnasiesärskolan på Alströmergymnasiet i Alingsås går runt 35 elever som är mellan 16 och 21 år gamla. Jag frågar en tjej med en stor, glittrande, röd jordgubbe på tröjan om vad hon tycker om lärarnas rollspel. ”Görbra”, konstaterar hon.
— Det är en mänsklig rättighet att kunna göra sin röst hörd och sätta sina egna gränser, säger Annika Edvardsson.
— Ja. Och det har varit fantastiskt roligt att få vara med i det här projektet, avslutar Annica Steneld som är rektor för gymnasiesärskolan.
