Den 8 oktober presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning. Den pekar på stora skillnader i konsekvenser vid 1,5 graders global uppvärmning jämfört med 2 graders global uppvärmning. Huvudbudskapet är att redan en 1,5 graders global uppvärmningen får allvarliga konsekvenser för många människor, för miljön och för ekosystemen. En hög klimatambition i närtid med utsläppsminskningar är avgörande för att hantera både klimatfrågan och hållbar utveckling på bred front.
Markku Rummukainen är klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten för IPCC vid SMHI. Han är nyss hemkommen från IPCC:s möte i Sydkorea där omkring 400 representanter från olika länder har enats om en sammanfattning av specialrapporten om 1,5 graders global uppvärmning.
– Det behövs ett genomgripande systemskifte, med åtgärder inom olika samhällssektorer. Samtidigt som det är utmanande att göra stora förändringar på många områden samtidigt, finns det också goda möjligheter till synergieffekter. Att arbeta med klimatfrågan innebär också att arbeta för hållbarhet, och för att fler människor ska ha ett gott liv, säger han och fortsätter:
– Nu finns ett vetenskapligt underlag om skillnader i effekter vid en global uppvärmning på 1,5 grader jämfört med 2 grader. Världens beslutsfattare har ett gediget underlag att arbeta vidare utifrån.
”Besluten vi tar idag är avgörande för att trygga en säker och hållbar värld för alla, både nu och i framtiden”, sa Debra Roberts, medordförande i IPCC:s arbetsgrupp 3 i ett pressmeddelande från IPCC.
”Den goda nyheten är att vissa av de åtgärder som skulle behövas för att begränsa global uppvärmning till 1,5 grader redan är på gång i världen, men man skulle behöva öka takten”, sa Valerie Masson-Delmotte som är medordförande i IPCC:s arbetsgrupp 1 i pressmeddelandet.
Snabbare åtgärder behövs
Ett av huvudbudskapen i rapporten är att vi redan ser konsekvenser av en grads global uppvärmning, bland annat i form av mer extremväder, stigande havsnivåer och minskande havsis i Arktis.
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs långtgående förändringar utan motstycke, ur alla samhällsperspektiv, menar IPCC.
– Det som behövs är delvis snarlikt med åtgärder för att sikta på 2 grader, men allt behöver gå snabbare, säger Markku Rummukainen.
Det finns stora fördelar för både människor och ekosystem att begränsa global uppvärmning till 1,5 grader jämfört med 2 grader, och det skulle kunna gå hand i hand med att säkerställa ett mer hållbart och jämlikt samhälle.
Stora konsekvenser
IPCC pekar på ett antal effekter av klimatförändringen som skulle kunna undvikas. Till exempel skulle flera 100 miljontals färre människor bli utsatta för klimateffekter och ökad fattigdom, värmeböljor och vattenbrist genom att begränsa global uppvärmning till 1,5 grader jämfört med 2 grader eller mer. Vissa effekter på särskilt sårbara system är ändå svåra att förebygga. Korallreven skulle minska med 70-90 procent redan vid en global uppvärmning på 1,5 grader, medan i stort sett alla korallrev (>99 procent) skulle vara förlorade vid 2 graders global uppvärmning.
Vetenskapligt underlag för politiska beslut
Rapporten kommer att vara ett viktig vetenskapligt underlag till FN:s klimatförhandlingar COP24 i Katowice (Polen) i december, när världens länder ska gå igenom Paris-avtalet.
– Det är verkligen ett gediget underlag som tas fram. Drygt 90 författare från 40 länder har bidragit. Det finns över 6 000 vetenskapliga referenser citerade i rapporten och hela 42 000 kommentarer från granskande experter och regeringar har tagits om hand, säger Lena Lindström, kommunikationssamordnare vid nationella kontaktpunkten för IPCC vid SMHI.
Materialet från IPCC presenterades vid ett event i Stockholm under förmiddagen den 8 oktober. Experter från SMHI, Naturvårdsverket och Energimyndigheten beskrev klimatfrågan ur ett svenskt perspektiv. Även klimatminister Isabella Lövin medverkade.
Större temperaturökning i Sverige
Temperaturen i Sverige stiger mer än genomsnittet i världen. De senaste årtiondena har Sverige blivit varmare under alla fyra årstiderna, men mest under vintern i norra Sverige.
– Utvecklingen är i linje med vad vi kan förvänta oss utifrån de klimatscenarier som finns för Sverige, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI.
– Med en global årsmedeltemperatur som ökat med två grader kommer årsmedeltemperaturen i Sverige att ha ökat 1,5 till 3,5 grader jämfört med förindustriell tid, säger Gustav Strandberg.
Viktigt att både minska utsläpp och klimatanpassa
För samhället är det viktigt att både arbeta med att minska utsläppen av växthusgaser, och att klimatanpassa.
– Att klimatanpassa handlar om allt ifrån att ta hänsyn till stigande havsnivåer när vi arbetar med långsiktig stadsplanering, till att vida åtgärder för att hantera att det blir vanligare med extremväder, både värmeböljor och skyfall. Kostnaderna för att klimatanpassa blir högre ju längre vi väntar, och det är viktigt att olika samhällsaktörer samarbetar, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
– Det räcker inte med en enda lösning utan vi behöver åtgärder inom flera områden. Om vi lyckas minska utsläppen snabbt kommer en hel del synergieffekter att uppnås som bidrar till att nå de globala hållbarhetsmålen, exempelvis kan vi minska utsläppen från energiframställning samtidigt som vi väljer att konsumera mat och transporter med lågt klimatavtryck, säger Johannes Morfeldt, Naturvårdsverket.
– Utsläppen nationellt kommer framförallt från industrin och från transporter. Mycket arbete pågår för att få till en smartare energianvändning och mer förnybar energi. För att komma åt vissa koldioxidtunga delar av industrin krävs innovationsfrämjande insatser. Genom den långsiktiga satsningen Industriklivet kan vi här i Sverige sätta fokus på processrelaterade utsläpp och bidra till de komplexa tekniksprång som industrin behöver göra. Målet är att stärka industrins konkurrenskraft samtidigt som hållbarheten ökar, säger Caroline Asserup, Energimyndigheten.
