Allt färre gymnasieelever i Alingsås röker och snusar. Årets drogvaneundersökning visar att den positiva trenden fortsätter.
För ett par veckor sedan presenterades glädjande siffror från drogvaneundersökningen som visade en minskning av användandet av såväl alkohol och tobak som narkotika bland Alingsås högstadieelever. Nu har även statistiken för gymnasieeleverna i årskurs 1 analyserats och även här fortsätter den positiva riktningen. Det är färre som röker och snusar. När det gäller alkohol är siffrorna inte entydiga.
– Det är färre som varit berusade och som intensivkonsumerar, men något fler gymnasieelever har druckit alkohol, säger Linn Wennberg, som tillsammans med Håkan Fransson driver det drogförebyggande arbetet i kommunen.
Enligt enkäten har föräldrarna blivit mer restriktiva i sin inställning till alkohol och tobak.
– Detta visar att föräldrar satt ner foten och sätter tydligare gränser i vad som tillåts, menar Håkan Fransson.
2013 uppgav knappt 80 procent av ungdomarna att deras föräldrar inte tillät att de rökte, i år är siffran 83 procent. För snus har andelen föräldrar som säger nej ökat från 67 till 78 procent och när det gäller alkohol har siffran ökat från 53 procent 2013 till 67 procent 2016.
– Blir alla vuxna överens om en nolltolerans vad gäller alkohol, ökar sin restriktivitet och förmedlar detta till sina barn blir det i princip omöjligt för ungdomar att bruka alkohol och andra droger.
Vad som också är glädjande är att den psykiska hälsan förbättrats. Vidare uppgav fler gymnasieelever att de kan vända sig till sina föräldrar för att prata om det som är viktigt.
Sedan 2013 har Alingsås kommun använt sig av den så kallade Öckerömetoden, som utvecklats av Håkan Fransson, där årliga drogvaneundersökningar för skolelever kombineras med föräldramöten och möjligheten att prenumerera på drogförebyggarens nyhetsbrev. Metoden har gett god effekt i flera kommuner och just nu utvärderas den av ett forskningsteam på Malmö Högskola.
– Tanken är att ungdomsfylleri inte är ett ungdomsproblem utan ett vuxenproblem. Ska man lyckas med detta måste det börja med att föräldrarna tar ett stort ansvar och det ser vi att väldigt många gör nu, menar Håkan Fransson.
