Den 13 augusti är det Overshoot Day, som i år infaller tidigare än någonsin. På knappt åtta månader har mänskligheten gjort av med hela årets ekologiska budget. Resten av tiden lever vi av lånat kapital. Den största boven är koldioxidutsläppen som står för drygt hälften av det ekologiska fotavtrycket.
Fram till mitten av 70-talet levde människan globalt sett inom planetens gränser, men sedan dess har pressen ökat. I dagens läge skulle krävas det minst 1,5 planeter för att återskapa resurserna som går åt till vårt nuvarande ekologiska fotavtryck. Växande befolkning, fördubblade koldioxidutsläpp från fossila bränslen sedan 1970 och ökad materiell konsumtion är några av orsakerna.
Enligt forskarna i nätverket Global Footprint Network, som samarbetar med WWF, har Overshoot Day – den ekologiska skuldens dag- flyttats från oktober till augusti på bara femton år. Några tecken på att våra ekosystem belastas allt hårdare är avskogning, torka, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och koldioxidlagring i atmosfären, vilket ökar sannolikheten för skenande klimatförändringar.
– Vi kan fortfarande vända utvecklingen, men det är bråttom. En av de viktigaste åtgärderna är att sluta lagra koldioxid i atmosfären genom ohållbar konsumtion av fossil energi. Vi behöver satsa på en framtid som gör det möjligt för alla att leva ett gott liv inom planetens ekologiska gränser, säger Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på WWF.
Sett över hela året står enbart växthusgaser för 85 procent av våra anspråk på planetens biokapacitet. För att absorbera nuvarande nivåer av koldioxidutsläpp skulle det behövas dubbelt så mycket skog som nu finns tillgänglig i världen. Samtidigt behöver människan växande utrymme för att odla mat, producera material och bevara livsviktiga ekosystemtjänster som pollinering och vattenrening. Vi har helt enkelt inte råd att dra upp mer fossila bränslen.
– Det finns tecken på trendbrott. Det handlar om investeringar i förnybar energi och städer och företag som går före i klimatkampen och satsar på energieffektivisering, förnybar elproduktion, hållbara transporter och klimatsmart mat. Politiker, företag och finansaktörer måste dock göra mycket större åtaganden för att slå vakt om den framtida välfärden, inte minst inför klimattoppmötet i Paris om tre månader, säger Stefan Henningsson, klimatexpert på WWF.
Mer fakta
Enligt WWFs Living planet Report 2014 lever vi i Sverige som om vi hade 3,7 planeter till vårt förfogande. Enligt WWFs Earth Hour barometer (mars 2015) uppger 35 procent av de intervjuade att de har en ökad oro för klimatet och 57 procent visar lika stor oro som i WWFs tidigare Earth Hour-undersökningar. 8 av 10 svenskar vill att politiker och beslutsfattare ska göra mer för att begränsa klimatförändringarna. 9 av 10 svenskar vill också att politikerna satsar på hållbara städer.
