Iranska myndigheter har använt sig av grov propaganda för att avhumanisera personer som dömts till döden. Syftet – att få allmänheten ska skifta fokus från de djupt bristfälliga rättegångarna som lett till att de dömts. Det säger Amnesty International i en ny rapport.
Rapporten ”Broadcasting injustice, boasting of mass killing” visar hur iranska myndigheter inledde en omfattande mediakampanj efter massavrättningarna den 2 augusti 2016 av 25 sunni-män som anklagades för att tillhöra en beväpnad grupp. Via statligt kontrollerad media visades flera videofilmer upp som innehöll ”erkännanden” från männen i ett försök att rättfärdiga avrättningarna.
– Att låta dödsdömda paradera i nationell TV är ett uppenbart försök från myndigheterna att övertyga allmänheten om personernas skuld, men de kan inte dölja det faktum att de avrättade männen dömdes för väldigt vagt formulerade brott och att de dömdes i mycket bristfälliga i rättegångar. Iranska myndigheter har en skyldighet att ställa personer inför rätta som misstänks ha begått väpnade attacker mot civila. Men det finns ingen ursäkt för att få fram ”erkännanden” via tortyr eller annan illa-behandling, eller att sända dessa ”erkännanden” i tv, säger Philip Luther, chef för chef för research- och påverkan vid Amnestys Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning.
I meddelanden som spelats in i fängelset och som postats på nätet säger många av männen att de tvingades att göra filmade ”erkännanden” efter att de utstått flera månaders tortyr när de suttit i isoleringscell i förvar hos underrättelseministeriet. De beskrev hur de blivit sparkade, slagna, misshandlade med el-batonger, piskade och berövats sömn och tillgång till mat och medicin.
Videofilmerna innehåller flera motsägelser som pekar på att ”erkännandena” är fabricerade via manus. I en del fall länkas männen till brott som begåtts flera månader efter att de gripits, i andra fall skildras sätten de sägs var delaktiga i brotten på gravt olika i olika videofilmer.
Männen dömdes för det vagt definierade brottet ”fiendskap mot Gud” genom ”medlemskap i en sunni-salafistisk grupp” och för att ha begått väpnade attacker och avrättningar. Flera av männen har åtskilliga gånger under sin tid som dödsdömda förnekat att de begått de här handlingarna.
Amnesty International kan inte bekräfta männens berättelser, inte minst på grund av säkerheten som omgärdade rättegångarna. Men Amnestys research pekar på att männens rättegångar har varit uppenbart bristfälliga. De nekades tillgång till advokat under utredningen och de har uppgett att de blivit torterade för att ”erkänna” – ”erkännanden” som sedan användes som grund för att döma dem.
Videofilmerna producerades och sändes av olika medier som på olika sätt är kopplade till den iranska staten. Bland dem finns Islamic Republic of Iran Broadcasting (IRIB), Press TV och en organisation som kallar sig Habilian Association.
Tre månader efter massavrättningen har de iranska myndigheterna fortfarande inte visat någon information om de exakta kriminella aktiviteter som varje avrättad man ska ha begått och blivit dömd för. Det är ett brott mot de åtaganden som Iran har enligt internationell rätt.
– De iranska myndigheterna måste omedelbart sluta att producera och sända de här videofilmerna där ”erkännanden” framkommit via tortyr och annan illa-behandling. De måste också ta bort hemlighetsmakeriet runt rättegångar och säkerställa att domstolar fattar väl motiverade domar som görs tillgängliga för allmänheten, säger Philip Luther.
Bakgrund
De 25 männen som avrättades den 2 augusti 2016 ingick i en större grupp av sunni-män varav de flesta greps mellan 2009 och 2011 när flera väpnade konfrontationer och mord ägde rum ide kurdiska delarna av Iran. Myndigheterna i Iran har medgett att 20 avrättningar ägde rum den dagen men Amnesty International har trovärdig information om att ytterligare fem avrättningar ägde rum.
Flera av männen, bland dem Barzan Nasrollahzadeh som greps när de var under 18 år, väntar fortfarande på att avrättas.
Fram till den 26 oktober i år har minst 457 avrättningar ägt rum i Iran, den verkliga siffran är dock troligen högre. 2015 avrättades minst 977 personer. Läs mer om Iran och dödsstraffet HÄR
Amnesty International motsätter sig dödsstraffet i alla former, utan undantag, oavsett brott, förövare, eller metod som används vid avrättningen. Det finns inga bevis på att dödsstraffet skulle vara mer effektivt för att avskräcka från brott än andra former av straff, och Amnesty bedriver kampanjarbete för att dödsstraffet helt ska försvinna.
