Svensk sjukvårdspersonal som deltar i internationella militära insatser tänjer på lojaliteten gentemot sjukvårdsetiken. Det visar forskning vid Högskolan i Borås. Kristina Lundberg, doktorand inom vårdvetenskap, menar att en djupare förståelse för internationell humanitär rätt och etiska dilemman behövs.

– Man går lätt in i Försvarsmaktens struktur och går ifrån sin egen vårdetik för att anpassa sig till gruppen, säger Kristina Lundberg.

I en studie har hon intervjuat ett 20-tal svenska läkare och sjuksköterskor som varit ute på internationell militär insats under de senaste två åren. Genomgående visar resultaten att sjukvårdspersonalen har utfört uppgifter som inte primärt ingår i deras uppdrag – uppgifter man inte bör utföra som rödakorsmärkt sjukvårdspersonal.

– Rödakorsmärkt sjukvårdspersonal lyder under Genèvekonventionen, som bland annat Sverige har skrivit under, och de ska då inte bedriva underrättelse när de vårdar, stå vakt vid ingången till kampen eller bemanna understödsvapen. Ändå händer detta och oftast utan att någon beordrat dem att göra det, säger Kristina Lundberg och fortsätter.

– Vi ska komma ihåg att Sverige skickar kvalificerade och rutinerade läkare och sjuksköterskor med en stark etisk kompass till internationella insatser. Vår forskning visar att sjukvårdspersonal snabbt anammar den militära strukturen och det är en väldigt stark hierarkisk organisation.

Sjukvårdspersonalen förklarar ofta sitt beteende med att det inte fanns någon annan som kunde utföra åtagandet, att de ville hjälpa till eller att de hade tid över. Det kan låta oskyldigt men Kristina Lundberg menar att det gör något med oss människor när vi tänjer på våra etiska gränser.

– Det finns risk att vi tänjer lite till, och tillslut har gränsen för det oacceptabla passerats.

Djupare förberedelser och utbildning
Ett sätt att komma tillrätta med problematiken anser Kristina Lundberg är förberedelse och kunskap om internationell humanitär rätt och etiska dilemman. Sjukvårdspersonal behöver gedigen utbildning innan de reser iväg på militära insatser.

– Vi behöver föra etiska diskussioner, resonera och reflektera djupare kring hur man ska agera i olika situationer. Vi behöver också tydliggöra sjukvårdspersonalens roll inom det militära. Allt kan man inte förbereda sig på, men vi kan göra mycket mer än vad som görs idag.

– Soldater är sällsynt friska människor – unga och starka – och det kan gå långa perioder då sjuksköterskor och läkare inte behöver arbeta. De vill gärna hjälpa till och göra rätt för sig, men hur de än gör blir det fel i någons ögon, avslutar Kristina Lundberg.