Sverige

  • Foto: Sten-Åke Stenberg

Tre år mellan stora algblomningar – forskarna undrar varför

Ungefär vart tredje år blir det en stor blomning av cyanobakterier i Östersjön, i regel följt av två år med mindre blomningar. Det är satellitdata som avslöjar att blomningen är periodisk, men varför det är så vet vi inte. Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography i USA.

Sommarblomningen av cyanobakterier i Östersjön, vanligen kallad algblomning även om cyanobakterier inte är alger, brukar uppmärksammas av badande och medier när vattnet förvandlas till en gulgrön sörja.

– Vi ser att blomningarna, mätta som ytan av ansamlingar på havsytan, har en topp ungefär vart tredje år och är mindre dessemellan, säger Ragnar Elmgren, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP)

– Vi känner inte till några liknande tre-årscykler hos växtplankton i havet. Däremot finns biologiska cykler i djurvärlden, exempelvis lämmelår vart fjärde år, som man anser beror på att lämlar under lämmelår betar av så mycket vegetation att det inte finns mat nästa år. Sedan tar det tre år för vegetationen att återhämta sig – och då exploderar lämmelpopulationen igen, säger Ragnar Elmgren.

Forskarna som upptäckt algblomningens treårscykel har inte funnit några tydliga samband med solens instrålning, vindstyrka, vattentemperatur, salthalt eller näringsämnen som kan förklara periodiciteten på tre år. Därför misstänker forskarna att biologiska mekanismer ligger bakom treårs-fluktuationen. Det skulle till exempel kunna vara ett virus som angriper och dödar cyanobakterier som är förklaringen. Man kan spekulera om att kraftiga blomningar skulle kunna leda till högre infektionsgrad med virus hos övervintrande cyanobakterier, vilket sedan bromsar blomningarna följande år. Men ett eventuellt virus går knappast att använda för att stoppa algblomningen.

– I teorin skulle man kanske kunna minska blomningarna. Men först måste man i så fall lära sig framställa enorma mängder av viruset, och visa att det är ofarligt för människor och annat liv i havet än cyanobakterier. Och även om man lyckas med det, så kan det hända att blomningarna då ersätts av en annan art av cyanobakterier, eller att det dyker upp en muterad cyanobakterie som inte är mottaglig för viruset, säger Ragnar Elmgren.

Det är viktigt att förstå varför och var ansamlingar av algblomning uppstår i Östersjön. Algblomningen påverkar turismen när den fyller stränder och badvikar, och innehåller dessutom giftet nodularin, som genom att skada levern har dödat hundar, kor och sjöfåglar som fått i sig av blomningen. Men studien som visar på treårcykeln går inte att använda för att förutse när och var algblomningen ska ske, menar Ragnar Elmgren.

– Jag skulle inte planera min semester efter våra fynd. Även om man grovt kan förutsäga utbredningen av ytansamlingar så är det dagsvädret som avgör var längs stränderna som ansamlingar hamnar, och har man otur kan ens lokala kuststräcka drabbas även ett år med mindre total utbredning, säger Ragnar Elmgren.

Pierre Jönsson Ågren
pierre@borasnyheter.se