I den rankning av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner som Svenskt Näringsliv varje år presenterar tappar Borås tolv placeringar, trots stark uppryckning på områden som Skolans attityder till företagande, Tele- och IT-nät, Tillämpning av lagar och regler, och Vägnät, tåg- och flygförbindelser. Mest missnöjda är företagarna med kommunpolitikernas attityder till företagande, där Borås faller kraftigt i rankningen.
– De här resultaten är viktiga för oss i arbetet att ständigt bli bättre. Jag tycker Borås står sig väl i en jämförelse med andra städer i vår storlek när det gäller de generella omdömena, men vi noterar också en önskan om bättre förståelse för företagande från politiker och tjänstemän. Det är angeläget att vi för en diskussion med näringslivet om hur vi hittar bättre former för att gemensamt göra vår kommun ännu mer attraktiv, säger Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S).
– Det är glädjande att notera skolans uppgång i rankningen. Jag ser det som ett resultat av näringslivets initiativ, som skapat tillit mellan näringsliv och skola, säger Kommunstyrelsens vice ordförande Annette Carlson (M).
– När det gäller Kommunpolitikernas attityder till företagande är det olyckligt att vi uppfattas så, eftersom vi alla borde vara så medvetna om näringslivets betydelse för vår kommun och vårt välstånd, säger Annette Carlson.
– Vi hade förstås hoppats på ett bättre utfall, efter de ansträngningar vi gjort och gör för att skapa de bästa förutsättningar för näringslivet. Glädjande är hursomhelst att fallet i rankningen bromsats upp, säger Borås Stads näringslivschef Anders Glemfelt.
– Vi har nu ett gott läge för vårt fortsatta arbete och vår bild är att staden trots allt präglas av ett mycket gott samarbetsklimat mellan kommun och näringsliv, vilket också bekräftas av Borås starka expansion, säger Glemfelt.
Svenskt Näringslivs ranking bygger på enkäter där 31 000 företag runt om i landet har svarat på frågor om hur de upplever näringslivsklimatet på sin ort. (Enkäten skickas till 71 000 företag.) I rankingen har också vägts in statistik från SCB och UC om bland annat nyföretagande, andel i sysselsättning, och kommunal skattesats.
