Sverige

Ytterligare räddningshelikoptrar krävs för att nå förmåga att släcka skogsbränder

Utöka räddningshelikopterflottan med ytterligare tre till fyra helikoptrar och anställ fler besättningar. Det föreslår Sjöfartsverket för regeringen, efter att ha utrett möjligheten att släcka skogsbränder med verkets räddningshelikoptrar. Investeringen beräknas till cirka 450 – 600 miljoner kronor.


– I gengäld ökar förmågan att ge stöd till både civilsamhället och Försvarsmakten vid kriser och stora händelser, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Efter sommarens skogsbränder gav regeringen i uppdrag åt Sjöfartsverket att utreda förutsättningarna för att verkets sju räddningshelikoptrar av typen AW 139 ska kunna användas för att släcka skogsbränder. Räddningshelikoptrarnas huvuduppgift är statlig sjö- och flygräddning i hela det svenska territoriet samt den svenska räddningsregionen som sträcker sig över stora delar av Östersjön.

– Vi föreslår att regeringen ger Sjöfartsverket ett utökat uppdrag att stötta de kommunala räddningstjänsterna med resurser för skogsbrandsbekämpning, i kombination med en anslagsfinansierad investering för att kunna köpa in ytterligare tre eller fyra räddningshelikoptrar. På så sätt blir räddningshelikoptrarna i ännu större utsträckning till en stödresurs för samhället vid skogsbränder, fjällräddning, drunkningsolyckor i insjöar och större händelser, säger Katarina Norén.

Ett utökat helikoptersystem enligt Sjöfartsverkets förslag skulle också innebära att förmågan att stötta Försvarsmakten med flygräddningsresurser förbättras. Den nuvarande organisationen utgår från sju helikoptrar fördelade på fem baser. Försvarsmaktens behov av yttäckning för flygräddning är inte fullt tillgodosett genom nuvarande organisation.

– I nuläget har vi för få helikoptrar och för glest mellan baserna i norra Sverige för att fullt ut tillgodose Försvarsmaktens behov. I praktiken befinner sig alltid en av de sju nuvarande helikoptrarna på tungt underhåll, vilket innebär att systemet är känsligt för störningar. Detta förhållande kan förbättras genom vårt förslag som innebär att en sjätte helikopterbas etableras i Norrlands inland, säger Katarina Norén.

En skillnad mellan den statliga sjö- och flygräddningstjänsten som Sjöfartsverket ansvarar för och den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för räddningsinsatserna i samband med skogsbränder är finansieringen. Sjö- och flygräddningen, där Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar ingår, finansieras till största del av handelssjöfarten, den civila luftfarten samt Försvarsmakten i form av avgifter till Sjöfartsverket. Kommunal räddningstjänst är till största del skattefinansierad.

– Ett utökat uppdrag till Sjöfartsverket i form av att räddningshelikoptrarna ska kunna användas till skogsbrandsbekämpning kräver att ekonomiska medel i form av anslag skjuts till eftersom det är orimligt att låta sjöfarten, luftfarten samt Försvarsmakten betala för stöd till kommunal räddningstjänst, säger Katarina Norén.

Högsäsongen för skogsbränder sammanfaller med högsäsongen för sjö- och flygräddning, vilket är räddningshelikoptrarnas huvuduppdrag. Att utöka uppdraget utan att tillföra fler resurser och enbart utrusta de nuvarande sju räddningshelikoptrarna för skogsbrandsbekämpning skulle ge negativa konsekvenser för helikoptrarnas huvuduppdrag, sjö- och flygräddning. Förmågan att släcka skogsbränder skulle i så fall vara begränsad till initiala insatser under kort tid för att inte gå ut över huvudsyftet att rädda liv.

– Att modifiera helikoptrarna och träna besättningarna i att flyga med brandtunna skulle ta cirka 24 månader om utbildningen ska ske på ordinarie arbetstid och utan negativ påverkan på sjö- och flygräddningsuppdraget, säger Katarina Norén.

Fakta om Sjöfartsverkets räddningshelikopterverksamhet

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar är baserade på fem baser i landet (Säve, Kristianstad, Visby, Norrtälje och Umeå) och är resurser för statlig sjö- och flygräddning för hela det svenska territoriet. De utför uppdrag både över land och över vatten.

Räddningshelikoptrarna är i beredskap dygnet runt, året om och bemannas av fyra personer: två piloter, en vinschoperatör och en ytbärgare.

Räddningshelikoptrarnas stora fördel är att de kan upptäcka och undsätta nödställda människor som befinner sig i utsatta miljöer dit få andra räddningsresurser kan nå, till exempel i vatten, ombord på ett fartyg eller i oländig terräng.

Räddningshelikoptrarna är utrustade med dubbla vinschar och kan undsätta nödställda utan att behöva landa.

I november 2011 beslutade riksdagen enhälligt att Sjöfartsverket skulle överta ansvar och drift av räddningshelikopterverksamheten i Sverige. Räddningshelikoptrarna hade från år 2002 fram till 2011 opererats av det privatägda bolaget Norrlandsflyg på uppdrag av Sjöfartsverket. Innan dess hade Försvarsmakten uppdraget att utföra den civila sjö- och flygräddningens helikopterinsatser. Politiska beslut under 1990- och 2000-talet innebar dock att Försvarsmaktens möjlighet att stötta det civila samhället med räddningshelikopterresurser succesivt kommit att minska.

Pierre Jönsson Ågren
pierre@borasnyheter.se

Har du bilder? Ladda upp här!