Borås

  • Linnéa Lindsköld. Foto: Privat

Ny forskning ska ge historisk bild av läsdebatten

Larmrapporter om minskande läsning och försämrad läsförmåga. Det handlar dagens politiska debatt kring läsning om. Nu ska forskare vid Högskolan i Borås och Uppsala universitet göra en historisk tillbakablick på debatten kring läsning, läsvanor och läsförmåga. Resultaten hoppas de ska leda till att samhället diskuterar läsning på ett mer nyanserat sätt.

Den läsande medborgaren har länge varit ett centralt objekt för såväl utbildnings- som kulturpolitik. Hur och var läsning bedrivs och vad som läses är politiskt intressant då läsning ses som en lösning på flera olika samhällsproblem. Att främja läsning, men även motverka vissa typer av läsning, har varit och är ett viktigt politiskt redskap för att göra medborgare mer produktiva och demokratiska, samt för att skapa nationell samhörighet.

– Man hoppas att medborgarna ska bli mer medvetna genom läsning. Därför har debatterna ofta handlat om att folk läser för lite, fel sorts böcker, att man lägger för mycket tid på andra medier och en rädsla för ny teknik, förklarar Linnéa Lindsköld, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.

Hon och Anna Lundh Hampson, universitetslektor från Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås samt Åse Hedemark, universitetslektor vid Uppsala universitet, har fått medel från Vetenskapsrådet för att genomföra projektet ”Att skapa den läsande medborgaren. Offentlig debatt och politik 1945-2017” under tre år.

Liknande studier har gjorts tidigare men då utifrån ämnes- eller institutionsbaserade perspektiv t.ex. inom skola, bibliotek eller arbetarrörelsen.

Ska gräva sig genom arkiven

Debatterna fokuserar främst på nuet och framtiden. Men forskarna tror att det går att se historiskt och vetenskapligt formade förväntningar och värderingar kring läsning.

– Därför är en sammanhållen analys av läsandets politiska historia i Sverige viktig så att vi kan se kopplingarna. Det har saknats en sammansatt bild, säger Linnéa Lindsköld.

Forskarna ska börja i nutid och se hur synen på läsning ser ut just nu och gräva sig nedåt i arkiven tillbaka till 1945, främst på Kungliga Biblioteket, för att sedan ta sig upp och studera dagens situation en gång till. De kommer att studera material som rapporter, affischer, tidningsartiklar, reklam och pressmeddelanden utifrån tre områden: litteraturförmedling, läsfrämjande och läsundervisning.

– Vi vill att våra resultat ska förmedlas i utbildningarna för dem som kommer att arbeta med läsning. Vi vill även kommunicera våra resultat till personer som jobbar med styrning av läsning, som till exempel politiker och tjänstemän. Vi vill att de ska reflektera över varför frågor och problem kring läsning ser ut som de gör idag och vilka värderingar som ligger bakom dagens prioriteringar, säger Linnéa Lindsköld.

Pierre Jönsson Ågren
pierre@borasnyheter.se