Första kvartalet jobbigt för Boråsbolag– antalet anmälda fakturaberägerier ökar. Företagare i Västra Götalands län ansattes hårdast i mars och antalet anmälda fakturabedrägerier ökade med 37 procent i mars i jämförelse med föregående år.
För det första kvartalet i år ökade antalet anmälda fakturabedrägerier med 12 procent, jämfört med motsvarande kvartal 2016. Det visar en analys som Inyett, som arbetar med säkra affärer och kontroll av betalningar och leverantörer, gjort av färska data från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ).
Att ökningen var särskilt dramatisk i mars, kan enligt Inyetts VD Jone Sølvik indikera på att fakturabedragare försökt dra nytta av att fast personal på många företag och organisationer haft ledigt under sportlovet, och att länet då utsatts för en ökad aktivitet från bedragarna.
– Det är ett tydligt tecken, säger Sølvik.
– Att kontakta personal som egentligen inte hanterar inköp, kommunikation eller faktureringsfrågor är ett av de vanligaste sätten som fakturabedragare agerar på. Massutskick med erbjudanden som ser ut som fakturor med kort betaltid och propåer att ”kontrollera information” för publicering i databaser eller kataloger – dessa klassiska bedrägeriförsök är lättare att genomföra om bedragarna får kontakt med oerfaren personal, säger Sølvik.
I Sverige har antalet anmälda fakturabedrägerier minskat med 7 procent under första kvartalet 2017.
När lagstiftarna försöker komma ikapp förändras bluffakturorna. Telefonbluffarna är på väg bort och nu är det massutskick av vilseledande blanketter som lurar flest offer. En ny lag är på gång, men samtidigt har bluffbranschen redan bytt skepnad när det kommer till nya sätt att lura till sig pengar.
Samtidigt så finns det enligt Sølvik enorma mörkertal.
– Bara under 2016 inkom det 14 635 anmälningar om bluffakturor. Över en miljard kronor har betalats ut*. Var tredje företag i Sverige har fått en bluffaktura och en av tio betalar fakturan – helt i onödan.
Här är de nya bluffmetoderna du ska se upp för:
Massutskick av blanketter
När risken för att åka fast för telefonbluffarna har ökat har det istället blivit allt vanligare med massutskick av blanketter som verkar komma från en myndighet eller som handlar om en gratistjänst. Mottagaren ska uppdatera sina kontaktuppgifter och underteckna blanketten för att få ta del av tjänsten. Men det är inte gratis. Mottagaren får i stället en faktura för ett påstått bindande avtal på tusentals kronor om året. Enligt polisens nationella bedrägericenter skickas hundratusentals blanketter ut per år, bland annat från avsändare såsom Nummerupplysningen.se eller Bolagsupplysningen.se
Skänka pengar till ideella föreningar
En annan bluffmetod är att bedragare skickar en faktura där betalningen påstås skänkas till en fond. Mottagarens konto- och företagsuppgifter blir därmed svårare att kontrollera och betalningarna går istället till en ideell förening med nära kopplingar till listade blufföretag eller bedragare.
VD-bedrägeri
Den vanligaste formen av kontakt sker via mejl, där person utger sig för att vara företagets VD. Mejlet skickas till en annan person på företaget som ombeds göra en överföring på en stor summa pengar, i ett brådskande ärende till ett konto, och det handlar om mycket pengar. Typfallet rör sig om 300 000–400 000 kronor som företaget blir blåst på – och ibland tre gånger pengarna.
Bankkontobluff
Utbetalningar till bankkonton – ett tillvägagångssätt som ökar risk för att bli utsatt för bedrägeri. Miljarder kronor betalas till bankkonton vars betalningsmottagare inte kan verifieras på grund av banksekretess. Vid bankkontobetalningar finns en överhängande risk för bedrägeri. Retroaktivt är dessutom betalningar till just bankkonto problematiskt – det finns ingen skyldighet att betala tillbaka pengarna, såvida inte en polisanmälan görs.
Inyett arbetar med smarta tjänster som automatiskt kontrollerar betalningar och leverantörer, ner till varje enskild transaktion direkt vid betaltillfället. Tjänsterna skyddar mot olika sorters bedrägeriförsök och hjälper Inyetts kunder att ha kontroll, trygghet och effektivitet i utbetalningar och mot leverantörer.
*) enligt statistik från Regeringen, SOU 2015:77.
