Sverige

  • Foto: Anna Lind Lewin

​Mer blommor – så alla bin får mat

Bristen på mat kan komma att skapa konkurrens mellan honungsbin och vilda bin.
Lösningen är att vi satsar på fler ängsmarker och odlar mer bivänliga växter, menar föreningen Svenska Bin.

”I dag är det i stor utsträckning människan som avgör vad som växer på markerna. Att bevara artrika miljöer och skapa ett blommande landskap, både i städerna och på landet, ligger därför i våra händer. Det skulle dessutom gynna både honungsbina och de vilda bina”, menar forskarna Anna Persson, Maj Rundlöf, Lina Herbertsson och Sandra Lindström i ett debattinlägg i Dagens Nyheter 4 juni, där de pekar på studier som visar att det på platser med många honungsbin finns färre vilda bin.

Vi behöver öka mängden blommande växter
– Det stämmer att de vilda bina är lika viktiga för pollineringen som honungsbina och att det till exempel kan finnas känsliga områden i naturreservat där man inte bör ställa ut bikupor och störa de vilda bina, menar biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen som också är en av initiativtagarna till nätverket Pollinera Sverige.
– Bristen på mat och för liten tillgång på blommande växter har i länder, som Danmark, Holland och Belgien skapat konflikter mellan biodlare med honungsbin och naturvårdare som vill värna vilda bin. Det beror på att stora delar av dessa länders yta består av intensivt lantbruk.
– Det absolut viktigaste vi kan göra för att undvika detta är att öka mängden blommande växter så att det räcker till alla. Det kan ske genom att vi satsar på att etablera eller hävda gamla ängs- och hagmarker och odlar blommande växter där de inte finns naturligt. Finns det mer blommor så räcker det till fler bin, berättar hon.

Nytt europeiskt projekt ska gynna bin i jordbruksbygder
Tillgången på blommande växter och lämpliga boplatser behöver öka mest i jordbruksbygder och därför har man nu dragit igång ett europeiskt projekt kallat Beespoke för att gynna pollinerande insekter i dessa områden. Där är Lotta Fabricius Kristiansen engagerad för att utvärdera och följa projektinsatserna för RådNu SLU i Skaras räkning.
– Lantbruk och betande djur är viktiga för att hålla vårt landskap öppet. Många arter av pollinerande insekter är knutna till jordbruksbygderna. Betesdjuren bidrar till ängar med rik mångfald av blommor. Igenväxning är ett minst lika stort hot mot bina som intensifieringen av jordbruket, menar Lotta.

50 procent av den honung som konsumeras i Sverige är import
Richard Johansson på Lyckå Bigårdar i Blekinge är en av Sveriges större biodlare.
– Det är ju inte så att vi har för mycket honungsbin här i landet. Det har varit brist på honung i flera år nu och först detta år ser det ut att bli en riktigt bra skörd hos oss. Det finns en efterfrågan på lokal honung, och honungsbina är duktiga pollinatörer.

Richard har ca 400 bisamhällen fördelade på 40 bigårdar som är placerade med några kilometers avstånd.
– Vi har gradvis ökat fokus på mångfald. Vi har en bra dialog med de lantbrukare vi sätter ut våra honungsbin hos, och de är ofta intresserade av att så in bivänliga växter.

Förbättra läget för alla bin
Richard berättar hur han försöker jobba lokalt med att bevara ängsmarker och påverka kommunen att slå vägrenarna först när växterna blommat.
– Det är ju inte konstruktivt att ställa de olika insekterna mot varandra. Lösningen är inte att minska antalet bisamhällen för att de vilda bina ska få plats. Vi måste ju se till att förbättra för alla bin.
I den avsikten startades 2017 nätverket Pollinera Sverige som samlat en stor del av landets experter för att sprida kunskap om pollinering och pollinerande insekter.

Pierre Jönsson Ågren
pierre@borasnyheter.se